Oj, idag går jag in i vecka 10! :O

Jag har inte längre ont i rygg och rumpa, vilket är sååå skönt! Därför ska jag träna innebandy denna vecka, och SOM JAG HAR LÄNGTAT! Har inte tränat på flera veckor, inte ens promenader har jag orkat ta. Så nu är det verkligen dags att komma igång igen. Jag vet att jag inte kommer att kunna träna som vanligt, kanske orkar jag inte träna särskilt hårt, men träna måste jag annars mår jag dåligt i själen. Dessutom är träning viktigt och underlättar förlossningen. ;)

Men just nu ska jag bara ta det lugnt, lägga mig i soffan, läsa bok och dricka oboy! hihi

Fan vad gott det är med ett stoort saftigt äpple!

Det är det enda jag kan äta utan att må illa efteråt. Fast självklart mår jag illa efter ett tag ändå, eftersom jag inte ätit nåt mer och då är hungrig. :(

Nu sitter jag på en hård stol (soffan är för mjuk, får ont i ryggen/rumpan) och kollar på OC samtidigt som jag bloggar.

För några dagar sen tog det 10min att ta sig till ett rum från ett annat, var tvungen att gå jäääääättesakta och med pyyyyyyttesteg om det inte skulle göra så jävla ont. Idag är värken nästan borta, men tar det så lugnt jag kan och sitter hellre på en hård stol än att få lika ont igen. Vill ALDRIG vara med om den där smärtan igen!

Barnmorskan var iaf väldigt säker på varför jag har ont - det är ligamenten. Vanlig "växtvärk" alltså. Och sånt går till skillnad från foglossning över rätt fort, och man kan träna. Yes, fan vad bra! Tycker dock att det gjort liiiite (läs mycket) för ont för att "bara" vara växtvärk, men jag antar att jag får lita på henne.

vecka 9

graviditetssymptom: dålig aptit, illamående, uppsvälld mage (i helgen kände jag mig som i femte månaden), känsligare luktsinne, flytningar

vikt: ? (har inte kollat på länge)

särskilda graviditetshändelser: -

tankar och funderingar: Hmm, inget mer än sist tror jag..

Nu måste jag äta nåt. Ett äpple räcker ju tyvärr inte så långt.

Senaste dagarna har jag börjat tänka efter lite;

Är jag bara i vecka 8? Kan jag kanske ha gått längre? Tycker 8 låter så lite när jag nu i flera dagar har haft så djävulskt ont i ryggen/rumpan. Smärta till följd av foglossning tidigt i graviditeten är tydligen inge ovanligt, men såHÄR tidigt?? Och att det ska behöva göra SÅHÄR jävla ont!? Kan ju knappt gå!! Aja, ska ringa barnmorskan imorn och fråga. Blir jävligt ledsen om det är foglossning redan, för då kan jag inte spela innebandy ALLS. :'( Kan ju som sagt knappt gå. Smärtan "strålar" kan man säga, och varje gång det händer så skriker jag högt, för SÅ ont gör det! Men vare sig det är foglossning eller inte, så MÅSTE detta bara gå över snart, annars blir jag fan sängliggande!

Två innebandymatcher har vi haft i helgen, och själv stod man bara bredvid.

Känns så jävla konstigt att inte få springa in på plan och göra nåt vettigt.

Istället står man och ropar "braaa" hundra gånger, säkert utan att nån varken hör eller bryr sig. :S Jag har dock accepterat det nu, att jag inte kommer att kunna spela nån mer match i år. Hoppas då att jag kan fortsätta träna iaf, så att jag får ha kvar det bästa som finns i mitt liv just nu - innebandyn. :)

Vi berättade förresten för laget idag, så nu slipper jag fortsätta ljuga varenda träning. Skönt!

vecka 8

graviditetssymptom: illamående, dålig aptit, ont i rygg och rumpa (ligamenten?), ökat kissbehov, uppsvälld mage (då och då), känsligare luktsinne, flytningar

vikt: ?

särskilda graviditetshändelser: Berättade för tjejerna i laget idag 23jan (v7+6)

tankar och funderingar: Vill berätta för min familj snart, nu det ändå kommit ut. Men eftersom laget av särskild orsak får veta så känns det bra att berätta för dom redan nu. Familjen får vänta ett tag till.

Jag älskar varma mackor med oboy!

Men tack vare min dåliga aptit så blir det inte mycket sånt just nu. Det jag får i mig är mestadels hårdbröd/skorpor, soppa och shakes. Jag äter självklart riktig middag varje dag, men jag har sällan lust eftersom jag vet att jag efteråt mår dåligt i magen flera timmar även om det jag ätit var gott.

Jag väntar fortfarande in i det sista med att äta, för även om jag mår mer och mer illa ju längre jag väntar, så är Det ändå en lättare känsla att ha i magen än den obehagliga som kommer EFTER att jag har ätit. :S Fan, vad svårt det ska va!!

Aja, aptiten är trots allt lite bättre denna vecka än förra..

Idag går jag in i vecka 8. Herregud vad tiden går fort.

Fast samtidigt känns det som evigheter innan vi kan berätta för folk!

Åååh, ge mig vecka 13!

Embryot i graviditetsvecka 8, enligt growingpeople.se:

"I vecka 8 är barnet stort som en plommonkärna, 2 cm långt, och väger 15 gram.

Det börjar bildas pigment i näthinnan (som ger den färg), ögonlocksvecken kan börja synas. Ett par vallformade utbuktningar antyder att ytterörat börjar utvecklas. Näsanlaget syns. På handplattorna kan man ana uppdelningen i fingrar, och fotplattorna börjar ta form. Lungorna delas upp i två lunglober på vänster sida och tre lober på den högra. Med ultraljud kan man se de första små ryckiga rörelserna."

Det är fortfarande 3 veckor kvar tills embryot kan kallas foster, och jag förstår varför. Att man bara kan ANA uppdelning av fingrar på handplattorna låter inte särskilt utvecklande. Men snart har 2cm blivit till det dubbla 4cm, och redan då ser det faktiskt ut som en bebis. Sen ska den bara bli större, och likaså min mage.

Can't wait to be a fatty! :)

Det står även på nätet att något så kul som humörsvängningar kan dyka upp redan nu. Men jag hoppas på att slippa detta graviditetssymptom eftersom jag redan är en person med "tonstarkt" humör. ;) Kanske håller jag mig istället till ett jämnt och fridfullt humör framöver, som nån slags tvärtemotgrej? Man kan ju alltid hoppas, hehe.

Igår kväll hade mitt kära lag match.

Jag stod såklart över, innebandymatch under graviditet är dödssynd!

Men jag har ju min "orsak" - mitt knäproblem, som jag haft hela säsongen. Knät har faktiskt blivit värre, så det skulle kunna vara en riktig orsak att hoppa över en match, men jag fruktar att mina lagkamrater inte går på det länge till. Jag är inte den som hoppar över match bara för att det gör ont - även om det gör MYCKET ont - för jag är dumt envis! Jag tänkte ändå att det skulle räcka som ursäkt ett tag till, men idag träffade jag några av tjejerna i laget och en av dom kom fram och petade mig på magen och sa "det är ju säkert nåt däri". Jag förstod då att hon har funderat på det, för hon är inte dum. Jag kan gissa att även de andra nu funderar på det. Så jag och Mannen pratade lite, och vi tycker att det nog är bäst att berätta snart, men bara för laget, även om det är lite för tidigt. Om det sedan skulle gå fel (vilket vi också kommer att förvarna dom om), så får vi ta det när det händer. För jag vill inte ljuga för mina lagkamrater i fyra veckor till! Innebandymässigt är fyra veckor lääänge, det är mååånga träningar och matcher att behöva stå och ljuga. :S

vecka 7

graviditetssymptom: enorm trötthet, dålig aptit, illamående, känsligare luktsinne

(även lite "mensvärk" och ömma bröst, men inte alls lika mycket längre)

vikt: 68,5kg (pga aptitlösheten går jag tydligen NER i vikt - lite bakvänt, jag vet)

särskilda graviditetshändelser: -

tankar och funderingar: Inte så mycket, varken negativt eller positivt. Bara idag då, när vi började fundera på om vi faktiskt kanske måste berätta för folk fastän det inte är så säkert ännu.

När jag vaknar måste jag genast gå och kissa. Det har aldrig hänt förut. haha

Nej för jag har alltid varit sån som behövt gå mer sällan än andra, men jag antar att det kommer att förändras nu. ;)

Usch, nu kom jag på sånt som inte sköter sig självt senare, det kommer att behöva bli kniiip i massor. Man vill ju kunna hålla tätt när man sen börjar träna m.m igen.

Mat är svårt att få i sig just nu.

För det första är jag aldrig ens sugen på nånting alls, inte ens godis som man annars har stort sug efter med jämna mellanrum. Och av hunger mår man illa.

För det andra så blir magen typ uppblåst i flera flera timmar när jag väl ätit nåt, och det är så obehagligt att jag knappt vill röra mig för då mår jag illa.

Jag mår alltså illa hela tiden. :S Inte illa så jag måste kräkas, bara nog för att få den obehagliga känslan i magen då man "är på väg" att må illa. Svårt att förklara, men jag får i mig för lite mat helt enkelt! Jag funderar på att köpa naturdiet-shakes för såna skulle jag nog kunna få i mig (och det sägs ju innehålla nog med behövd näring). Jag måste ta och ringa en barnmorska för inskrivning snart, kan ju fråga om detta då.

Jag är sååå trött! Jag sover å sover å sover. För jag orkar inte vara vaken.

Kände mig pigg när jag i lördags åkte på lagfesten men redan efter ett par timmar kom tröttheten smygande. Att festen var tråkig hjälpte ju såklart inte.

Apropå festen, så var det en slags inkilning. En och en fick man gå in i mitten och typiskt nog vara tvungen att dricka alkohol! Så när det var min tur blev väl folk fundersamma över att jag inte drack detta. Jag som ville hålla låg profil angående min alkoholfria situation.. bravo! :S 

Nästa dag, dvs i söndags, var jag tvungen att vara pigg igen så att jag skulle orka sysselsätta mig med jobb några timmar. Men efter bara någon timme kände jag av tröttheten. Jag kände mig inte så trött i huvudet, men kroppen kändes liksom tung. Efter dessa 6 timmar åkte jag hem och åt, men redan ca 17:30 somnade jag och sov hela natten. När jag sen vaknade på måndag morgon (igår) hade jag feberkänslor och ont i halsen. Var lika trött som tidigare, och låg i sängen resten av dagen. Man borde ju tycka att jag fått liggsår. Natten till idag lyckades jag också sova, trots att jag sovit så mycket att jag trodde det skulle bli omöjligt. Vaknade för en timme sen med lite huvudvärk och illamående. Jag ska ta en promenad när det ljusnar för att försöka piggna till. Förhoppningsvis går denna tillfälliga(?) trötthet över snart. Typ helst idag!

Jag orkar inte göra nånting alls, allra minst träna, när jag är såhär trött. Jag som lovat mig själv att hålla igång så mycket som möjligt så länge kroppen orkar - det har ju hittills gått käpprätt åt h------! Oj, man blir grinig när man är trött.. ;)