Såhär anser tydligen Hugo att innebandy-munderingen ska se ut:

Hos oss måste man vara pigg klockan sju på morgonen för då går "tingeling"-tåget:

Lek i parken med kusin (bilder från september):

Påhittig buse som lyckats gömma sig för mamma i leksaksskåpet: 

Bilder från senaste "innebandy-semestern" i Mora:

Ja, som vanligt var det nu längesen igen..

Julledigheten blev ju inte så rolig som man kunnat önska. Pappan för trasig och mamman för trött för att åka på badet eller något annat inomhusskoj. Alldeles för lite snö för att åka snowracer i backen, alldeles för halt för att vara ute och leka över huvudtaget. Skidor hann vi dock med en dag. EN dag. Stackars Hugo. Den enda friska luft han fick dessa veckor var typ till och från affären, vilket är sisådär 200m. Och då var han även tvungen att åka vagn eftersom det nästan varje dag var alldeles för halt för att kunna gå själv. :(

Hugo sover oroligt för tredje kvällen/natten i rad. Pratar, sjunger, skrattar, ropar och grinar i sömnen. Hemsk hosta och feber har han haft. Så resten av veckan är han hemma från dagis. Men det är ju helt i sin ordning, för mina studier verkar ändå inte börja förrän nästa vecka. Min "vårtermin" skulle egentligen ha börjat i måndags, men av någon anledning har jag inte blivit antagen till första kursen än (?). 

Min sömnlöshet håller i sig, i flera månader har jag sovit uruselt! Hade det inte delvis varit för vissa förståeliga orsaker så hade jag nog blivit orolig och trott att något är allvarligt fel på mig. Skulle väl vara typiskt va. Den som drabbas av elände drabbas oftast av ännu mer elände..

Hursomhelst; på kvällarna går ögonen verkligen i kors, ögonlocken svider vare sig dom är öppna eller stängda - men ändå lyckas jag aldrig somna. Aldrig när det är meningen. Och när jag äntligen lyckas så vaknar jag redan efter nån timme igen. Har börjat fundera på sömntabletter, i annat fall måste jag be Mannen klubba ner mig på kvällarna. Seriöst. Att vara utan nattsömn går ju inte! På dagarna är jag antingen "häxan surtant" eller en zombie. (Hmm, undra hur det kommer att gå nästa vecka då jag börjar plugga igen?) Men dagtid kan jag iaf somna och sova en stund, just för att det INTE är meningen antar jag. Under ledigheten har Hugo därför fått vara mycket med halta pappa medan trötta mamma legat i sängen. Iofs är det väl precis vad Hugo vill, det ska vara pappa pappa pappa HELA tiden! Och när pappa äntligen får vila så blir Hugo ledsen och ska gå in och väcka honom stup i kvarten. Stackars pappa <3

Nä det var ju inte mycket positivt i det här inlägget inte.. :S

Men en uppdatering är en uppdatering.

Bättre lycka nästa gång ;)

ciao.