Förra måndagen skrev jag ju om att Hugo tagit sitt första steg.

Dagen därpå släppte han ofta taget helt var han än stod, försökte hitta balansen och traska framåt på egen hand. Han brydde sig inte om att han redan ramlat flera gånger (dock nästan varje gång på rumpan som tur var), utan tyckte bara att det var jätteroligt att försöka. På kvällen tog han fem steg som mest, för att sedan hitta balansen igen en sekund innan han ramlade på rumpan.

Men alltså, var kom kaxigheten ifrån undrar jag?! Som regel är ju barn länge lite fega och vågar inte släppa taget även om dom har balansen, men Hugo är väl en tokunge som sin morbror! ;)

Han verkar nu iallafall ha insett att han inte kan detta än, och har sen dess hållit oss i ena handen när han går. Det går inte så fort men det är så han vill ha det. :)

Något som däremot går jättefort är när han springer fram och tillbaka i lägenheten med gåbilen. Han skrattar och låter, och tycker verkligen att det är jätteroligt! :)

Även om det faktiskt var jätteroligt att han tyckte om och vågade släppa taget helt, så är det ju lite för tidigt för honom. Han kan inte stå stilla och parera ännu, och inte ställa sig upp från sittande. Han går inte ens särskilt jättefort efter möblerna. Så det var tur att han insåg att han inte är redo, annars hade vi ju varit tvungna att gå ett steg bakom och vara beredd heela tiden, eftersom han kunnat släppa taget varsomhelst och närsomhelst! 

Men visar det sig ändå att han vill fortsätta släppa taget så kan vi ju inte hålla tillbaka honom, då får vi träna träna träna. Hugo har redan en speciell personlig tränare för detta (bästaste Annelie!!) så vi är beredda! ;)

Nu går det alldeles för fort. Kan det vara så att Hugo är liite för modig för sitt eget bästa? ;P

Han är, bokstavligen, så rund under fötterna att man knappt kan tro att han kan gå när han håller oss i händerna. Men jo, här gås det hela tiden. Han ska gå och gå och gå, och det går rätt så fort även om det ser knackligt ut.

Förra veckan började han även släppa ena handen när han höll oss i händerna eller när han stog vid bordet, och ville gå så. Eller så försöker han sätta sig lite fint, men än blir det oftast en liten duns. 

Men alltså, största chocken kom ju idag. Idag har han släppt BÅDA händerna. Så fort han tycker att han har balansen så släpper han taget om våra händer och vill stå själv. Ingen fegis här inte. Och efter några försök så släppte han, behöll balansen - och gick ett steg! Men alltså va? Första steget - noterat!

Nu kommer det nog ta ett tag innan han tar FLERA steg, men alltså.. jag är fortfarande i chock. Så vinglig som han känns så trodde jag detta var månader bort. Men han verkar ha fått självförtroende. Han tyckte det var skitkul. :)

Jag gillar inte att skryta men jag är bara så chockad eftersom han tagit tid på sig med allt annat förut. Men nu har han blivit så modig på bara några dagar. Men det är ju så det är: Först händer inget, sen händer allt. hihi, lillgosen min!

Detta inlägg skulle egentligen läggas ut IGÅR, men då var jag lite trött och sliten så jag struntade i det.

Mycket har iaf hänt senaste veckorna! :)

Nu har jag alltså (som jag skrev förra månaden) börjat ta bort saker som kanske ännu gäller fast som tar onödigt med plats i listan eftersom han kan så mycket nytt (ex: "kan rulla från mage till rygg" behövde ju inte stå kvar), samt saker som inte gäller just NU (t.ex. så gillar han nog fortfarande innebandy, men vi har ju inte sett nån match senaste tiden så den har jag tagit bort). Saker som inte ALLS gäller längre tar jag såklart bort eller byter ut. OCH nya/ändrade saker från förra månaden har denna färg, sooom vanligt! ;)

gillar:

- allt han äter

- att träffa (och charma) folk

- att man pratar, sjunger och dansar med honom

- att stå, att ställa sig upp, och att gå när man håller honom i händerna 

- att se på TV (när det gäller barnprogram och Vänner-melodin, annars har han faktiskt börjat strunta i att teven står på - som tur är!) 

- att bli kittlad

- att stå vid tvättmaskinen och se den snurra, prata med den och helst pussa lite på den också (ser sig själv i glaset tror jag) 

- att spegla sig 

- att läsa bok

- att titta på allt ute

- att gunga!

gillar inte:

- att behöva vänta på maten 

- att bli torkad runt munnen, näsan m.m

- ett särskilt tjutade ljud, som en siren (börjar grina då)

kan: 

- sitta själv hur länge som helst (sen ett par månader tillbaks nu) 

- sätta sig upp (äntligen! haha)

- ta sig upp till stående (fortfarande genom att ta tag)

- krypa "ålande" samt riktigt på knäna (men ålar helst ännu)

- gå några stapplande steg utmed möblerna (började häromdagen!)

- sträcka ut armarna när man säger "kom", eller om han själv vill till nån

- ge puss och kramas

- viska

- dricka själv ur pipmugg (och vällingen ur nappflaska)

- sitt namn

- leka tittut

- "peka" (pekar med hela handen åt det håll han kollar, beroende på vad han "pratar om)

- vinka

- "spela" på läpparna (dra fingrarna över läpparna och låta, jag tror ni förstår)   

har:

- storlek 74 i kläder

- fortfarande storlek 4 på blöjor

- nu en längd på ?cm och en vikt på ?g (ingen aning denna månad) 

- en tand + en som börjat spricka igenom (den sistnämnda märkte jag för bara några timmar sen!) 

säger:

- konsonant och vokal ihop (mamamam, bababab, wawawaw, osv),

- brumljud med tungan (låter som en traktor),

- spelar på läpparna

- hostar ("höh höh höh") - tydligen ett roligt ljud att göra :) 

- Och så det glada förtjusnings"skriket" som han alltid gör.

sover:

- på natten i egen säng från ca 20:00 till ca 05

- på dagen i sin säng eller i vagn 2-3 stunder på max 1 timme vardera.

äter:

Ungefär såhär: 

07 ammas 

09 grötportion + frukt + vatten

11:30 vanlig mat (puréade rotfrukter, grönsaker, pasta m.m) + vatten

14:00 mellanmål/ammas 

16:30 matportion + vatten

19:00 välling (sen nån vecka tillbaks) 

favoritsaker:

- alla leksaker som låter (särskilt tidigt på morgonen!) 

- mammis och pappis ;)

övrigt:

- Han trivs med att sitta och leka själv på golvet, och nu även att krypa omkring och utforska och ställa sig upp överallt :)

- Han gillar att vara bland folk, är väldigt social och glad vem än han möter, och visar alltid upp sin bästa sida när vi är borta (även om han egentligen kan vara trött eller hungrig). Jag tycker att han allmänt blir mer och mer glad för saker, och skrattar ofta. Han verkar allt som oftast nöjd och lycklig. :)

- Han är duktig på att äta, gapar stort till stora portioner gröt och mat - vad det än är. 

- Nattningen är lite gnekig nu. När JAG lägger honom så kan det ta ett tag och på dagarna kan han ibland vägra. (Vet inte vad pappan gör som är så annorlunda?) Men Hugo lägger sig fortfarande ca åtta på kvällarna och sover oftast till ca fem. Har man TUR så KAN han somna om nån timme till, men annars är det bara att masa sig upp!

- När nyckeln hörs i dörren, eller bara när jag säger "Hör du? Nu kommer pappa!" så stannar Hugo upp med det han gör, lyssnar, vänder sig mot dörren och börjar krypa ditåt. :)

- När det ringer i nåns mobil så stannar han också upp och lyssnar, tittar på en och säger "Döhh. Döööhh".

- Hugo är oerhört snäll, lugn och lättsam (men även busig ibland), glad, social, flörtig, inspekterande och eftertänksam - och världens mest underbara! Lavv ju bejbi!

Just nu är jag gräsänka. Mannen är borta över natten.

Gånger som dessa känner jag mig som ensamstående förälder. Jag har Hugo från morgon till kväll, inte en sekund kan jag släppa ansvaret och bara vara. Kan vara lite tråkigt, men eftersom han är så snäll å go så är det faktiskt inte särskilt jobbigt. Men tur Mannen kommer hem imellanåt, hahaha ;P

Hugo är sjuk igen. :( Han har varit snorig sen i lördags, och hostar lite ibland. När det var som varmast (söndag) verkade han dock må bra, han såg inte ut att påverkas mycket av temperaturen och han var go och glad mest hela tiden. Världens bästa! Men lite tröttare än vanligt ibland tycker jag. Fast kanske är det bara de tidiga mornarna som tar ut sin rätt? Han somnar ju aldrig om när han vaknar fyra-fem på morgonen.. :/

För 10 dagar sedan skrev jag ett inlägg om att Hugo blivit gnällig. Det höll inte i sig särskilt många dagar.

Det var kanske tanden som spökade, för nu har han en liten biss i underkäken! hihi :) 

Är det gnäll nu så är mest då han ledsnat på att leka på golvet och vill göra nåt annat men vet inte vad. Inte så konstigt - tänk att vara så liten och mest få krypa omkring på golvet liksom. :S

I samma inlägg skrev jag också att Hugo tog sig upp om han satt vid särskilda ställen. Nu ställer han sig upp överallt! Han verkar inte ens behöva ha något att ta tag i, i lördags tog han sig t.ex upp mot en kal vägg. Han har tagit nåt steg också, men går inte utmed möblerna än. Men eftersom han gillar att stå så man får hålla koll heela tiden. :)

Orsaken till att han kan testa alla möjliga ställen är ju att han äntligen(!) kommit på hur han sätter sig upp från liggande. Tänk att jag glömt skriva inlägg om det va!? Han har även lärt sig krypa riktigt, på knäna. (Fast han föredrar ännu att åla.) Så nu får Mannen INTE EN lugn stund när han är föräldraledig ett tag framöver! ;)

Imorn kommer ju Hugos månadslista (herregud, han blir 9 månader imorn - jag kan knappt fatta det!!), men jag skriver ändå några saker redan nu:

> Han gillar att gå när man håller i händerna, vill göra det allt oftare och längre.

> Han tycker fortfarande att tvättmaskinen är intressant. Säkert för att han nu kan ta sig dit på egen hand. Det ser jätteroligt ut, men där vill han alltså stå jättelänge och bara kolla när tvätten snurrar. Tar man bort honom därifrån kan han bli arg.

> Han har kunnat leka tittut ett bra tag, men nu kan han på fler sätt än att bara dra upp och ner något framför ögonen. Senast idag satt han under vardagsrumsbordet så att jag inte kunde se hans ögon, böjde sig och tittade fram, sa "wööh" och flinade. (Jag brukar säga bu istället för tittut ibland, kanske det han snappat upp? hihi).

> Han kan vinka. Imorse (trots att han var såå trött) så höll han upp huvudet från min axel, log och vinkade när Mannen sa hej då och åkte iväg. Åååh min lilla sötis, så go han var! Mannen sa att han var på väg att stanna hemma då.. :)

Nej nu hade jag inget mer ikväll. Gonatt!

Ja, efter 8 månader visar lillgodisen äntligen lite humör. :) (Han har alltså börjat gnälla ibland, och eftersom han aldrig gjort så förut så blir vi helt paffa när vi hör det haha)

En sak som rubriken syftar till är att om Hugo råkar få tag i nåt som man inte gärna vill att han ska ha sönder, så blir han lite arg när man tar av honom det. Förr har han inte brytt sig nämnvärt - och att lura på honom något annat går inte. :)

En annan sak är att han börjat följa efter en när man går nånstans och när han når fram så hänger han ibland över fötterna och gnäller och vill upp. Fast när man tar upp honom så vill tydligen han ner igen(?). Sen kan han vara nöjd igen, men just att han börjat göra detta ibland får mig att undra om han kanske nu är på väg in i "jag-är-en-mammagris"-perioden? ;)

Eller så gnäller han bara för att det gör ont i tanden som vi sett är på väg att komma upp i underkäken. Vi har ju sett att den varit på gång, men häromdagen Kände vi också att det var en vass liten pigg där. Och så har han ett litet blåmärke där. Men ja, nu är första bissen på väg upp! :)

Vi har inte några bra möbler för Hugo att ta tag i och ställa sig upp emot, men att så fort han sitter vid ett lagom högt ställe så går det fort som tusan. Men då ska det finnas nåt intressant där uppe, som tvdosan eller nåt.

Han kan nu gå framåt själv när man håller i hans händer, men ledsnar snabbt. Förut har han tyckt om bara att stå stilla och liksom gunga.

Annars går detfort för Hugo tvärs över rummet och vidare in i andra rum. Ålar/kryper överallt, undersöker allt i sin väg. Gulligt, hihi ;)

När han pratar nuförtiden så låter det som att han berättar något, nästan lite sådär som tvillingbebisarna på reklamen: Tittar på nåt, säger typ Dädädädadadadidi och "pekar" på det han tittar på (med peka menar jag med hela handen, bara pekfingret används väl inte än på ett tag?). Han har dessutom skaffat sig ett låtsasskratt sen några veckor tillbaka. Han rynkar på näsan och liksom "fnyser" i snabb in- och utandning medans han gapar stort i ett leende. Svårt att förklara, men det ser väldigt roligt ut iaf. Vet inte vart det kommer ifrån heller? :)

Han sover jättebra i sitt nya rum. Och sovstunderna som förut alltid legat runt halvtimmen bara, kan nu ligga runt 1½ timme. En härlig förändring för alla parter måste jag säga. ;)

Hugo tar sin vanliga halvtimmes mitt-på-dagen-tupplur, men nu i SITT rum. :)

Det gick för övrigt bra för honom att sova i eget rum inatt. Sov hela natten, så sköönt! Trodde väl inget annat heller, det var ju vi föräldrar som var "nervösa". :) Dock vaknade han redan vid 5, vilket jag hoppades på att han INTE skulle göra nu när vi har honom i ett rum med rullgardin (utöver persienner samt mörka gardiner).

Senaste veckorna har Hugo vägrat somna om när han vaknat runt 04-05, och vi tror att orsaken är för att det blivit ljusare nu? Och att han kanske då vägrade imorse av ren vana bara? Nån som vet vad det annars kan bero på? Aja, nu har vi ju iallafall fått in honom i eget rum och han verkar inte ha något emot det heller. Sover ju även Nu så gott så! :)

Fast jag förstår inte hur han kan, för det verkar blåsa mycket ute just nu. Som det låter här inifrån iaf. Usch!

En liten sammanställning över färdigheterna verkar vara på sin plats då vi fått frågor från flera håll.

(Bara så ni vet så är jag lite allergisk mot formuleringar som klingar negativt, t.ex: "Kryper han inte än??")

>När Hugo tar sig fram över golvet nu så ålar han, hela tiden FRAMÅT. Nej, han kryper inte. Men han rör sig ju åt rätt håll nu iaf, hehe :)

>Han har lärt sig hur han försiktigt tar sig från sittande till liggande. Men än kan han inte ta sig Upp till sittande.

>Klättrar gärna upp och över mamma och andra saker som kommer i hans väg på golvet.

>Han dricker själv ur pipmuggen, med vänster hand

>När man ber om puss eller kram så lutar han sig framåt för att vara go. (Han gör även så mot sig själv i spegeln, men då utan att man sagt nåt).

>Jag tror att han kan 'imse vimse spindel' , för ibland håller han först upp högerhanden och gnider pekfingret och tummen mot varann. Men så kryter han ihop händerna och håller upp dom högt framför huvudet och sen släpper han taget och skakar dom (som "ner faller regnet"). Men oftast gör han bara den där första grejen, med tummen och pekfingret - så kanske övar han då bara på pincettgreppet?

>Ingen tandsprickning än MEN till skillnad från de flesta barn så verkar Hugo få tänder i överkäken först, för jag ser en liten vit prick skina igenom! :) Det är ju lite lustigt att medan man väntar på tänder i underkäken så ser man de övre tänderna vandra längre och längre ner och man tänker att oj nu borde väl tänderna där nere komma snart eftersom de övre inte verkar vara långt borta. Men som det ser ut så kommer nog de övre först då som sagt..

Jag kommer kommer inte på fler saker nu.

Jag har såklart låtit Hugo bli kladdig när han ätit förut, men jag har svårt att låta honom försöka äta själv och det som hamnat på golvet har jag alltid skyndat mig att ta upp - för jag HATAR när det blir för kladdigt!

Men idag lät jag för första gången bli att försöka hålla rent under tiden han åt. Resultatet blev inte så kladdigt ändå. Faktiskt. Och han är riktigt duktig på att äta själv för att få chansen så sällan. Bra grepp om skeden och maten rätt in i mun! :) 

Tyvärr följer hälften av maten med skeden ut igen och hamnar sen i andra handen vilket slutar med mat över hela bordet, stolen, golvet och Hugo. typ. Inget konstigt med det. MEN!, jag brukar i vanliga fall pilla ut maten ur handen på honom - dvs innan det hamnar överallt - och på så sätt blir det bara kladdigt på bordet. Nu lät jag honom göra precis vad han ville och han hade jätteroligt! Själv kände jag att "Detta kladd tänker jag minsann inte städa upp varje dag!"

Och som förklaring till rubriken:

När Hugo var klar drog jag ut stolen från bordet och skulle ta upp det värsta från golvet. Då kommer först en fot rakt in i ögat på mig (AJ!), och sen får jag massa vatten i nacken (Hugo dricker alltid vatten efter maten). Wihoo vad skoj! Nä han e allt för söt godisen min!! :)

Hugo vaknade förresten feberfri imorse, och har varit rätt så pigg sen dess.

Snorig, rosslig i andningen och imellanåt gnällig, men mestadels glad, pratsam och busig ändå.

Nu ska vi äntligen gå ut i friskluften efter flera innedagar! :)