Jag insåg att det kommer bli en tung månad innan jul då jag öppnade kursinnehållet och upptäckte den enorma ordmängden under varje rubrik, och rubrikerna är måååånga! PER AVSNITT! Och som grädde på moset är detta en kurs som inte passar mig alls, jag förstår ingenting av sånt - och är inte särskilt intresserad av att lära mig heller. Men den är obligatorisk att läsa som förkunskap till vissa andra kurser. 

Nä usch och fy, suck och stön. Nu blev jag aningens deppig (läs jätte!).. 

Men desto bättre planerar jag att må när jag får julledigt. Wiho! :)

NU är det fotboll på teven, som man tydligen bör se samtidigt som man äter chips och skriker (för enligt facebook ska många andra det..).

ciao.

Han börjar bli stor, min Hugo.

Han har börjat ställa frågor om allt, jag ska ofta svara på saker som "e de?", "gö nu?", eller bara ett "ja?" som antingen betyder att han vill veta mera eller att han inte hörde vad jag sa första gången. Frågvis redan nu, lär nog hänvisa till google så fort jag lärt honom stava.. ;)

Han leker gärna själv, oftast med alla sina tusen bilar. Dom ska in och ut ur "garaget" (ett dockhus), åka på stora lastbilsflaket eller bara parkeras på fina rader. Jag brukar fråga om vi ska leka tillsammans, om mamma får vara med, men många gånger får jag ett nej. Sätter jag mig bredvid honom utan att fråga så får jag ibland höra "gå". Och nåde mig om jag försöker låna någon av bilarna, då viftar han med fingret åt mig. Gullunge. :)

Men ibland går han med på att mamma får vara med, då leker vi låtsasmiddag, ritar eller något annat. Bilarna har han nog gärna för sig själv. Eller möjligen att pappa får vara med, tydligen är pappa roligare att leka med. :) 

Han är fortfarande duktig på att plocka undan efter sig, men ibland kommer trotset ivägen och då får mamma städa själv. :)

..och orsaken till att jag kan sitta här en sväng och skriva detta inlägg är att jag just fick ännu ett nej till lek. :/

ciao.

Oj nu var det längesen. Senast jag skrev var alltså sista oktober..

Ja, sedan dess har vi varit på det årliga halloweenpartyt med min familj. Trevligt sällskap, god mat och skräckfilm. Alla mer eller mindre utklädda. (Gruppbilder från de tre senaste åren syns i inlägget under detta. Hur snygga som helst!) Min stora roliga familj är bra på att fira högtider. :)

Lilla familjen, halloween 2013: fr.h Pippi Långstrump, Björnbuse, Skol-toalettvägg.

("Väggen" har kommentarer på "kaklet", spegel runt halsen och en pappersrulle runt midjan.

Denna tonårs-toaletthumor var jag tydligen ensam om.. jag tyckte det var SKITkul.) 

Ja, sedan åkte Mannen bort mån-fre, jag och Hugo saknade honom så mycket. När han kom hem var det som i en film - en taxi stannade framför oss på vägen, och ut kom en snygg militär! OMG, jag höll på att tappa andan. På riktigt. :)

Vi passade på att åka och mysa på badhuset när Mannen var hemma över helgen, för när söndagseftermiddagen kom så var det dags för honom att åka igen. :( Denna gång ska han vara borta längre, och när han åkte var det som på film igen. Fast en skitdålig film. Militären kliver in i taxin och åker iväg. Alla gråter. The end.

Så nu längtar vi efter honom jättemycket!! Men tiden går nog fort, vips så är han hemma igen så vi kan busa och mysa hela familjen. :)

Ja, det var väl allt för denna gång. Nu ska jag se Grey's Anatomy. Detta är den enda timmen under veckan då jag sitter klistrad framför teven så var god stör ej. ;)

ciao

2013

2012

2011

Hugo har sedan i somras visat oss sitt nej nej nej, min min min. Men senaste dagarna har vi fått se det mer riktiga 2års-trotset som man hört talas om, haha. En dag ville han inte ha maten som serverades, utan skulle ha yoghurt. Vi tog fram yoghurt, då blev han ledsen, ville inte ha. Satte in den igen, då blev han tokig, skulle visst ha yoghurt. Tog fram den igen, då skrek och grinade han som aldrig förr. När han lugnat sig skulle han sätta sig vid bordet och äta sin yoghurt, men inte på sin stol utan på min. Sedan ville han inte alls sitta på min stol, bara skrek och grinade, slogs och bråkade. ..så vi lämnade honom ifred för att lugna ner sig själv. Varje gång vi låtit honom sitta och sura en stund så lugnar han ner sig och kommer snart smygande och ler igen. :) 

Hade jag inte haft tålamod och kunskap om att trots bara är en del av den viktiga utvecklingen så hade jag nog blivit både orolig och tokig på hans utbrott, för han har haft många på bara några få dagar. :) Men näe det är inte uttröttande, bara tråkigt att det ska behöva vara så jobbigt för honom själv. Och det finns inte mycket man kan göra för att underlätta förutom att ibland tillåta tidigare otillåtna saker, och annars vara konsekvent i de fajter man väljer och låta det ha sin arga gång och finnas där när han grinat klart. Att försöka läxa upp, distrahera eller trösta gör det bara värre och är mer uttröttande för både barn och förälder. Det är iallafall vad jag lärt mig, och som verkar gälla för denna lilla goa busunge. <3

ciao

"Eftersom morgonpigga 2-åringar inte kan klockan så utlästes dagens uppstigning 04:20, usch och fy."

Så löd min facebook-uppdatering imorse. Ja, Hugo vaknar ju nästan alltid mellan fem och sex på morgonen. Idag var det tyvärr 05:20, så eftersom klockan på mobilen ställer tillbaka sig själv så blev det alltså 04:20 just idag. Usch vad besviken jag blev när jag såg på klockan. :/

Hugo fick feber natten till i torsdags, så vi har haft några dagars sjukstuga här hemma. I torsdags var han riktigt trött och sliten, klev knappt ur soffan på hela dagen. Det blev med andra ord mycket sovande och filmtittande, och tyvärr inget äventyr för lilla familjen som tänkt. I fredags mådde han bättre, men var fortfarande febrig. Igår släppte febern men det har varit snorigt och gnälligt sen dess, så än är han inte riktigt frisk. Vi får se om det blir dagis imorn eller inte..

Det ser förresten ut som att en tornado farit förbi i vardagsrummet efter denna pappa/Hugo-förmiddag. Tydligen är Hugo inte lika duktig på att plocka undan efter sig när mamma inte är med. ;)

Nej nu ska jag plugga lite innan herrskapet vaknar igen.

ciao

Onsdag igen ja. Visst går dagarna fort?? Om 9 veckor är det jul!! :)

Och här sitter jag och åter igen väntar på Grey's Anatomy som börjar klockan nio, funderar på att plocka fram lite fika för jag börjar bli hungrig. Åt nog inte tillräcklig middag idag. :/

Det var förresten Jag som stod för maten idag, för ovanlighetens skull. Fast det händer faktiskt oftare nu än förr. ;) Dagens huvudmåltid var ugnsbakad Stillahavsbleka i (färdiggjord) sås samt potatis. Men så ville jag själv testa blomkålsmos, och Kevin som hälsade på idag ville ha makaroner och korv, så det blev många bollar i luften för en matlagnings-ointresserad förälder med två uppmärksamhetsbehövande barn - men det gick ju det också. :) Kanske ska tillägga att Mannen hann komma hem och hjälpa till med en del.. ;)

Imorn åker vi på äventyr, man ska väl passa på medan man kan. ;)

Nej, mer än såhär var det inte idag.

ciao